Den som inte gillar hösten är taxen.
Han är så jäkla seg att få ut under det här halvåret. Han avskyr när det är blött,regnigt,kallt och ligger hellre under täcket och försöker få kisset att absorberas upp i kroppen än att gå ut...
*undatag nysnö..då blir han som en valp igen*
När jag ska ut med honom på morgnarna så kan jag stå och ropa nere i hallen tills fan avlöser mej.
Man får gå upp,hämta honom under täcket,släpa honom nerför trappan och sen går han 5 meter bakom mig i flexikopplet medan han ger mig det onda ögat och muttrande attackkissar för att sen vända den lilla rumpan mot hemmet och väl hemma kutar han uppför trappen igen för att gå och lägga sig.
Överlag så är han ju väldigt trött på morgnarna och det är inte bara på hösten/vintern vi bråkar
På semestrarna så går han upp sist av alla (och då är sonen inte direkt morgonpigg heller)
Vi går väl upp runt en 8 jag och Maken..Vid 10 kommer taxen ut fortfarande gäspandes och lägger sig på altanen och vilar lite till...
Han är även kvällstrött,mörkrädd och envisare än en röd gris...Så vi passar bra rätt bra ihop...
Vi har dessutom båda två korta,krumma och håriga ben så vi är rätt lika där med...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar